Details

Övergående eller bestående? : En uppföljningsstudie av 15-18åringar med språkstörning i förskoleåldern Transient or persistent? : 15-18 years old with language impairment during pre-school-age; A follow-up.

by Löfstedt, Annika; Nilsson, Charlotta

Abstract (Summary)

I logopediskt arbete med förskolebarn med språkstörning är kunskap om hur den språkliga utvecklingen fortskrider mycket väsentlig. Är svårigheterna av övergående karaktär eller blir de bestående i något avseende? Kännedom om vilka konsekvenser språkstörning får i ett längre perspektiv och vilka språkliga faktorer som samverkar behövs bland annat för att tidigt kunna sätta in rätt åtgärder och senare tillgodose behovet av stöd i skolan. Syftet med undersökningen är att närmare beskriva hur barn med språkstörning i förskoleåldern fungerar språkligt cirka 10 år efter att deras kontakt med logopedmottagningen avslutats. För att få en bild av hur tonåringarna fungerar språkligt i vardagen, valdes att närmare studera arbetsminne, förmåga att lära in nya ord och förmåga att förstå och konstruera en berättelse samt betyg i basämnena svenska, engelska och matematik och slutligen tonåringarnas uppfattning om sin egen språkliga kompetens.

I studien medverkade13 personer som haft språkstörning i förskoleåldern och lika många kontrollpersoner. De besvarade en enkät och deltog i testning. Det visade sig att de som haft språkstörning i förskoleåldern hade signifikant lägre betyg i de tre basämnena och de skattade sig signifikant lägre när det gällde den egna uppfattningen om språkförståelse och lexikal förmåga. De hade också fått stödundervisning i betydligt större utsträckning och de var mindre benägna att planera för vidare studier efter gymnasiet. I testning framkom att de som haft språkstörning i förskoleåldern även hade signifikant lägre resultat på uppgifter som prövar språkförståelse och förmågan att dra slutsatser. I jämförelse mellan de som fått respektive inte fått stödundervisning i testgruppen visade det sig att de som fått stöd presterade signifikant sämre på test som prövar komplext arbetsminne. De hade även lägre betyg i basämnena och skattade sin egen språkliga förmåga lägre i flera avseenden. För testgruppen som helhet var det fyra variabler som korrelerar med betyg, nämligen komplext arbetsminne, förmåga att tolka och dra slutsatser ur en text samt berättelsestruktur och antal ord i berättande.

Utifrån de resultat som framkommit i denna undersökning kan slutsatser dras om att en språkstörning i förskoleåldern, som drabbat flera språkliga nivåer och som finns kvar vid 5:6 år, ger bestående språkliga svårigheter i tonåren. Dessa svårigheter manifesteras bland annat som bristande språkförståelse, främst när det gäller att dra slutsatser på textnivå utifrån det man hört och/eller läst. Det har också framkommit att dessa tonåringar har lägre betyg i basämnena svenska, engelska och matematik jämfört med kontrollgrupp.

Bibliographical Information:

Advisor:

School:Linköpings universitet

School Location:Sweden

Source Type:Master's Thesis

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2005

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.