Details

Social redovisning i kooperativa företag : Jämförelse mellan COOP och HSB

by Irimescu, Monika

Abstract (Summary)

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.

Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen.

Resultat & slutsats: Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38).

Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB).

Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ.

Studiens bidrag: Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning.

Nyckelord: social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop.

Bibliographical Information:

Advisor:

School:Högskolan i Gävle

School Location:Sweden

Source Type:Master's Thesis

Keywords:social accounting methods measures objectives stakeholders co operatives coop hsb redovisning metoder mått sociala mål intressenter kooperativ business studies företagsekonomi

ISBN:

Date of Publication:01/01/2009

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.