Details

Skyddet av biologisk mångfald vid jakt :en studie om rättens förhållande till komplexa och dynamiska ekosystem tillämpat på uttag av viltarter

by Christiernsson, Anna

Abstract (Summary)
Biologisk mångfald, variationsrikedom inom och mellan arter och ekosystem, är en förutsättning för allt liv på jorden. Trots att det finns rättsliga mål och instrument för bevarandet av den biologiska mångfalden i såväl nationell som internationell rätt har den biologiska mångfalden minskat drastiskt, särskilt under de senaste 50 åren. Antropogen aktivitet, däribland jakt, anses vara den kritiska påverkandefaktorn. En presumtiv förklaring till de rättsliga instrumentens otillräcklighet är att de inte utformats med tillräcklig hänsyn till ekosystemens komplexitet och dynamik. Det övergripande syftet med avhandlingen är därför att utveckla nya rättsliga angreppssätt som är mer ändamålsenliga för bevarandet av biologisk mångfald. Detta förutsätter en undersökning av rättssystemet. Av utrymmesskäl avgränsas undersökningen i licentiatavhandlingen till uttagsregleringen av viltarter genom jakt. Syftet med avhandlingen är således att undersöka hur gränser för uttag av viltarter bestäms och om de rättsliga kriterierna för bestämmandet överensstämmer med ekologiska kriterier för bevarandet av den biologiska mångfalden. Analysmaterialet omfattar rättskällor och icke-juridiskt bindande tolkningsmaterial på såväl nationell som EG-rättslig nivå och viss utsträckning internationell nivå. Resultatet av analysen visar att det föreligger skillnader mellan rättsliga och ekologiska kriterier. Lagstiftningen är framför allt inriktad på att skydda enskilda arter och rättsliga krav på hänsyn till arters interaktioner, artens funktion i ekosystemet m.m. vid jaktbeslut saknas. Populationsstorleken och andra typer av faktorer som rör den beskattade populationen är har ofta en övervägande (uteslutande) betydelse vid bestämmandet av gränser för (hållbara) jaktuttag. Jaktlagstiftningen är vidare endast tillämplig på viltarter och det finns därmed inga krav att vidta åtgärder för stöd av andra arter eller ekosystem trots att även dessa kan påverkas av jakten såtillvida detta inryms inom det allmänna intresset. Eftersom det inte finns något övergripande mål att bevara biologisk mångfald och att detta inte anges som allmänt intresse i förarbeten är det dock inte troligt att det ges (stor) vikt i en avvägning. I flera avseenden saknas rättsliga gränser för avvägningarna mot ekonomiska intressen (exempelvis skador på ekonomiskt viktiga trädarter eller tamdjur) som säkerställer att ekologiskt hållbara gränser inte överskrids. Den övergripande miljölagstiftningen, miljöbalken, gäller dock parallellt och har en principiell viktig funktion framför allt eftersom det finns ett övergripande mål om bevarandet av biologisk mångfald såväl som krav på tillämpning av försiktighetsprincipen som gäller mot var och en. Det saknas dock praktiskt fungerande genomföranderegler som innebär att miljöbalkens regler tillämpas vid beslut om jakt. Genom EG-rätten har vidare ett visst "ekosystemperspektiv" införts i regleringen av jaktuttag. Bland annat gäller krav, i vissa situationer, på att en gynnsam bevarandestatus ska upprättas inom hela artens utbredningsområde oavsett administrativa gränser. Vidare föreligger ett flertal brister avseende EG-rättens genomförande i den nationella lagstiftningen. Givet de briser som framkommit i analysen är det relevant att diskutera nya rättsliga angreppssätt för en mer ändamålsenlig reglering av uttag av viltarter, däribland utformandet av en lagstiftning med större hänsyn till samspel mellan arter och deras ekosystem för att hantera ekosystemens komplexitet och dynamik. Särskilt viktigt för en mer ändamålsenlig förvaltning av viltarter är införandet av rättsliga krav och minimigränser i jaktlagstiftningen som tydligare speglar ekologiska kriterier, särskilt ekosystemkriterier, såväl som försiktighetsperspektiv och införandet av tydligt styrande mekanismer för genomförandet av miljöbalkens krav som därmed ramstyr beslut i jaktlagstiftningen och kopplar till målet om bevarandet av biologisk mångfald. Dessutom krävs en ökad samordning mellan rättssystem på olika nivåer nödvändig och ett mer adekvat genomförande av EG-rätten. Hur reglerna i EG-rätten och den internationella rätten har utformats saknar betydelse för resultatet om de inte införlivas korrekt i de nationella rättsordningarna och/eller efterlevs fullt ut av medlemsstater eller parter.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Luleå tekniska universitet

School Location:Sweden

Source Type:Master's Thesis

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2008

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.