Details

Pharmacogenetic Studies of Paclitaxel in Ovarian Cancer :focus on interindividual differences in pharmacodynamics and pharmacokinetics

by Green, Henrik, PhD

Abstract (Summary)
Ovarialcancer (äggstockscancer) är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor i Sverige idag. Behandlingen består vanligen av tumörreducerande kirurgi följd av kemoterapi med paklitaxel och karboplatin. Målsättningen med detta avhandlingsarbete har varit att förbättra cytostatikabehandlingen (cellgiftsbehandlingen) med framförallt paklitaxel vid ovarialcancer genom att lägga grunden för individualisering av doser och förutsäga tumörsvaret vid behandlingen. Ett problem med dagens cancerbehandling är att många cancerceller så småningom blir resistenta mot olika cytostatika. För att angripa den mest resistenta cellen innan den induceras att öka uttrycket av, eller utveckla, fler resistensmekanismer vore det en fördel om vi före behandlingen kunde prediktera vilken dos av cytostatika som är bäst lämpad för individen samt om tumören kommer att reagera på behandlingen eller ej. En av de viktigaste faktorerna för skillnader i behandlingseffekt tros vara genetiska variationer mellan olika individer.I våra studier har vi använt genetiska metoder för att studera om vi kan prediktera tumörsvaret vid behandlingen genom att bestämma mutationer i genen för paklitaxels målprotein, ?-tubulin, samt bestämma genetiska variationer i ABCB1-genen, kodande för transportproteinet P-glykoprotein. Tanken är att ett förändrat målprotein eller en förändrad förmåga hos cancercellerna eller kroppen att transportera ut paklitaxel skulle leda till en skillnad i påverkan på tumören. DNA från 40 ovarialtumörer analyserades utan att en enda sekvensvariation hittades i genen för ?-tubulin, vilket tyder på att genetiska förändringar i genen för ?-tubulin sannolikt inte är en klinisk relevant resistensmekanism. De normalt förekommande genetiska variationerna G2677T/A och C3435T i ABCB1-genen bestämdes i DNA från 53 ovarialtumörer där behandlingen endera givit en bra (tumörfri minst ett år) eller dålig (progression av tumören eller tumörfri mindre än ett år) anti-tumöreffekt. Patienter som var dubbelmuterade i position 2677 dvs hade endera T/T eller T/A (A/A hittades inte i materialet) i denna position hade en högre sannolikhet att få ett bra anti-tumörsvar vid behandlingen. Även antalet muterade baser påverkade utfallet, ju fler muterade baser i position 2677, desto högre sannolikhet att få ett bra svar på behandlingen. Andelen T eller A var också högre i den grupp av patienter som fått en lyckad behandling.För att kunna prediktera patientens individuella förmåga att bryta ner paklitaxel studerade vi inverkan av sekvensvariationer i generna för de nedbrytande enzymerna, CYP2C8 och CYP3A4, och transportproteinet P-glykoprotein (genen ABCB1) på eliminationen av läkemedlet i kroppen. Vi utvecklade en metod för att mäta paklitaxelkoncentrationerna i blodet och använde den för att studera hur snabbt 33 ovarialcancer patienter eliminerade cytostatikat från blodbanan. Hos dessa patienter bestämde vi förekomsten av kända genetiska variationer i generna ABCB1, CYP2C8 och CYP3A4 samt deras CYP3A4 enzymaktivitet i kroppen. Biverkningarna och tumörsvaret vid behandlingen utvärderades också. Eliminationen av paklitaxel hos dessa patienter var beroende av vilken bas som fanns i position 2677 i ABCB1-genen och förekomsten av den genetiska varianten CYP2C8*3. Enzymaktiviteten hos CYP3A4 kunde inte påvisas påverka eliminationen av paklitaxel utan snarare vilket enzym, CYP2C8 eller CYP3A4, som var relativt dominant i respektive patient. Exponeringen av paklitaxel korrelerade till den neurologiska påverkan som patienten orsakades av cytostatikat, men kunde inte korreleras till tumörsvaret vid slutet av cytostatikabehandlingen.Sammanfattningsvis ger patientens genetiska variationer i ABCB1, men inte ?-tubulin, information om behandlingsutfallet. Genetiska variationer i CYP2C8 och ABCB1 påverkar patientens förmåga att eliminera paklitaxel och kan förhoppningsvis användas för att individualisera doserna. Vår förhoppning är att resultaten i denna avhandling skall kunna användas för att individualisera och ytterligare förbättra cytostatikabehandlingen vid ovarialcancer.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Linköpings universitet

School Location:Sweden

Source Type:Doctoral Dissertation

Keywords:MEDICINE; Physiology and pharmacology; Pharmacological research; Clinical pharmacology; MEDICINE; pharmacogenetics; paclitaxel; LC/MS; Taxol; ovarian cancer; pharmacokinetics; CYP2C8; CYP3A4; ABCB1; äggstockscancer; paklitaxel

ISBN:978-91-85715-84-8

Date of Publication:01/01/2007

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.