Details

Offentliga storkök i det gröna folkhemmet :diffrakterade berättelser om hållbar utveckling

by Alander, Sara, PhD

Abstract (Summary)
Det är nu 20 år sedan Brundtlandskommissionens rapport kom ut, och begreppet hållbar utveckling fick sin stora spridning och inter¬nationella uppmärksamhet. Nu, våren 2007, är begreppet inte omdiskuterat på samma sätt som det en gång var, idag är det i stället begrepp som ”klimathotet” som debatteras och får rubriker. Hållbar utveckling har blivit ett bärande begrepp i internationella överenskommelser och det finns också en allt mer akut medvetenhet om att hållbar utveckling fordrar omställningar och förändring av många av de förhållanden och förhållningssätt vi i västvärlden tar för givna. I de dokument som oftast pekas ut som ursprunget till aktualiseringen av hållbar utveckling, Brundtland¬rapporten och Agenda 21, framgår att hållbar utveckling vilar på tre ben; ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I avhandlingen fokuseras offentliga sektorns storhushåll som i runda tal serverar 2 600 000 måltider varje dag, knappt 2 100 000 av dessa i grund-, gymnasie- och förskolor (Sundström 2000). Särskilt studeras den måltids¬produktion som sker i samband med skol- och förskoleverksamhet, en verksamhet som de flesta i Sverige i dag på något sätt berörs av. Hållbar måltidsproduktion förutsätter hållbara teknologier och hållbar teknologianvändning och -utveckling, med hänsyn till alla tre dimensionerna av hållbarhet. Hur hållbar utveckling kan relateras till teknologi¬användning inom offentliga sektorns måltidsproduktion har därför undersökts med hjälp av feministisk teknovetenskap. Forskningsfrågorna är: Vilka förutsättningar ger och kräver teknologianvändning i den offentliga sektorns storköks¬verksamhet? Hur rimmar dessa med socio¬kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet? För att kunna besvara dessa frågor har avhandlingen ytterligare ett syfte; att, med natur- och teknikvetenskapligt språkbruk experimentera med Donna Haraways figuration "diffraktion" som metodologi och därigenom uppmärksamma den mångfald av kunskaper och röster som är nödvändiga för att skapa hållbarhet som beaktar alla tre aspekterna av hållbar utveckling. I analyserna spelar också "situerade kunskaper" stor roll. Avhandlingens empiri består av deltagande observationer i kommunala storkök, intervjuer med kostchefer samt ledare av projekt för hållbar utveckling i offentliga sektorns måltidsproduktion och dokument. Med hjälp av feministisk teknovetenskap har jag kunnat visa på hur djupt involverad offentliga sektorns måltidsverksamhet är i teknologiska system som både fungerar småskaligt i varje enhet i verksamheten men också hur den är sammanlänkad i de storskaliga infrastrukturella systemen i vårt samhälle. Med feministisk forsknings¬metodologisk ansats har jag också visat på hur hållbar utveck¬ling kan förstås inom offentliga sektorns storköksverksamhet samt vad som kan krävas för att strävan efter hållbar utveckling ska bli lyckosam.I avhandlingsarbetet har jag rört mig mellan en fokusering på teknologiers funktioner och konsekvenser, särskilt med fokus på hållbar utveck¬ling, hanteringen av dem i förändringssammanhang och hur den teknologi¬intensiva måltids¬verk¬samheten i skolor och förskolor har betydelse för arbetet för hållbar utveckling men då inte endast som en följd av att verksamheten direkt blir föremål för resurseffektivisering. I den människotäta verksamhet som offentliga sektorns måltidsproduktion utgör är faktorer som omsorg, hälsa och välbefinnande starkt närvarande. Faktorer som är betydelsefulla för hållbar utveckling med hänsyn till alla dess dimensioner. I begreppet teknovetenskap ligger att kunskapsproduktionen och teknologi¬utvecklingen i dag äger rum i komplexa och utspridda sammanhang där universitet, företag och andra aktörer i samhället, till exempel offentliga sektorn, deltar och påverkar vägvalen, lokalt, nationellt och internationellt. Mot den bakgrunden är det väsentligt att överskrida de gränser som vi ofta drar upp mellan teknologi, vetenskap, politik och samhälle och i stället försöka visa på hur dessa länkas samman i användningen och utvecklingen av teknologi, något som är en nödvändighet för den förändringsaspekt som utmärker feministisk teknovetenskap och som feministiska vetenskapsstudier ofta syftar till. Min fokusering på hur materiella-diskursiva praktiker med en mångfald av apparaturer som teknologier, maskiner, människor, livsmedel, beräknade näringsrekommenda¬tioner etc är djupt involverade i det mer abstrakta som värderingar, skolarbete, inlärningsförmåga, sinnesintryck, förebilder… kan inspirera till ökat engagemang i de senare när förändringar och utveckling av teknologier är på gång. Avhandlingens experimenterade kan beskrivas som samtal mellan policies om hållbar utveckling, offentliga sektorns storkök som praktik, och feministisk teknovetenskap. Dessa samtal ger nya perspektiv som kan ge nya möjligheter i skapandet av hållbar utveckling.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Luleå tekniska universitet

School Location:Sweden

Source Type:Doctoral Dissertation

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2007

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.