Details

Nya perspektiv men inarbetad praxis :en studie av utvecklingsstördas delaktighet och självbestämmande

by Widerlund, Lena

Abstract (Summary)
Syftet med studien var att med utgångspunkt i SFU-projektet studera villkor och förutsättningar, för ökad delaktighet och självbestämmande, för utvecklings-störda som bor i gruppbostad. Studien genomfördes i en glesbygdskommun i norra Sverige och data genererades genom fältobservationer på en gruppbostad för utvecklingsstörda och intervjuer med åtta personal och tre gode män, före och efter projektets genomförande. Avsikten med fältobservationerna var att få insyn i de vardagliga mötena och den sociala interaktionen i den givna kontexten, samt en möjlighet att få kunskap om brukarnas möjligheter till delaktighet och självbestämmande. Intervjuerna genomfördes för att få ytterligare och fördjupade svar på forskningsfrågorna som var: Vilka innebörder har begreppen delaktighet och självbestämmande för personal och brukarnas företrädare, gode män? Hur går kommunen till väga för att realisera dessa mål och hur lyckas de? Finns det några motkrafter för att arbeta mot att dessa mål, och i så fall, vilka är de viktigaste? Det övervägande intrycket av intervjuerna var att det fanns en stor osäkerhet hos personalen om innebörden i begreppen delaktighet och självbestämmande, och betydelsen av att brukarna skulle ha dessa möjligheter. Exempel på konkreta förändringar som intervjupersonerna ansåg hade skett efter projektet avslutats var att de hade startat ett "boenderåd" och att klimatet på gruppbostaden hade blivit mera tillåtande. En paradox var dock att intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att brukarna får vara med och bestämma samtidigt som det var personalen som i stor utsträckning bestämde. Dessutom ansåg de att personalen har börjat respektera brukarna mera. Ett annat motsägelsefullt uttalande var att personalen var rädda för att brukarna skall börja "styra" för mycket om de fick bestämma i vissa frågor, samtidigt som de menade att brukarna inte var med och bestämde därför att de har så dåligt självförtroende. De mest betydande hindren för brukarnas möjligheter till självbestämmande var av organisatorisk, social och kommunikativ karaktär. De organisatoriska hindren var exempelvis oklara roller, brist på ledning och handledning samt behovet av planering och struktur av arbetet. Det visade sig också att det fanns en stark kollektiv praxis, som bland annat innebar att arbetet var rutinstyrt, och de rutiner som hade skapats var svåra att förändra eftersom de upplevdes som en trygghet. Det kan vara en av anledningarna till att utbildningen, som var den största interventionen i projetet inte fick den avsedda effekten.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Luleå tekniska universitet

School Location:Sweden

Source Type:Master's Thesis

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2007

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.