Modell för utplacering av kontrollpunkter i ett kilometerskattesystem

by Forss, Michael; Windal, Anna

I Europa har det under en längre tid pågått diskussioner angående ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. Många andra länder i Europa planerar också att införa liknande system. Finansdepartementets vägtrafikskatteutredning (VTU) lade år 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige. I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig fråga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att på ett kostnadseffektivt sätt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem. Dessa punkter kan bestå av flera olika typer av kontroller, exempelvis fasta automatiska kontrollstationer. Utplacering av kontrollstationer innebär en stor infrastrukturinvestering, som därför bör vara noga övervägd. Tre olika optimeringsmodeller togs fram och analyserades: Minimering av antalet kontrollstationer Modellen placerar kontrollstationerna så att en given täckningsgrad uppfylls med minsta möjliga antal stationer. Maximering av antalet täckta rutter Modellen placerar kontrollstationerna så att största möjliga antalet rutter blir täckta enligt ett fördefinierat antal stationer. Maximering av täckt flöde Den sista modellen ser till att ett förutbestämt antal kontrollstationer placeras, så att en så stor andel trafikflöde som möjligt täcks. För de två sista modellerna utvecklades en girighetsalgoritm, som implementerades i Java. Modellerna testades på trafikflödesdata från Blekinge län som Vägverket bistod med. Resultatet av utplaceringen Nyckelord Keyword kilometerskatt, kilometeravgift, kontrollstation, övertäckningsproblem, road user charge, stationary enforcement, set covering Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/