Details

Kommunen - en part i utbildningspolitiken?

by Quennerstedt, Ann, PhD

Abstract (Summary)
Avhandlingen fokuserar kommunen som en part i Svensk utbildningspolitik. När styrningen av skolan reformerades i 1990-talets början fick kommunerna ett ökat ansvar för skolan, och större möjligheter och befogenheter att fatta beslut om hur den egna skolan ska organiseras. Diskussioner om utbildningens likvärdighet utgjorde en nyckelaspekt för den decentraliserade styrningen av och ansvaret för skolan, och frågan restes om hur likvärdigheten skulle påver-kas av ett ökat lokalt inflytande över utbildningsområdet. Eftersom betydelsen av likvärdighet hade blivit omstridd i den utbildningspolitiska debatten, fick frågan olika svar beroende på vilken innebörd som gavs begreppet likvärdighet. I avhandlingen förs de politiska diskussio-nerna om kommunens ansvar för skolan och om likvärdig utbildning samman, och dessa te-man utgör en helhet som ligger till grund för avhandlingens huvudfråga: På vilka olika sätt framträder kommunen som en part i utbildningspolitiken?Avhandlingens ansluter sig till en läroplansteoretisk tradition, och till ett diskursteoretiskt perspektiv där utbildningen och dess innehåll betraktas befinna sig i ett spänningsfält ytterst bestämt av sociala och politiska krafter i kamp. Forskningsintresset riktas mot världen som konstruerad i språk och kommunikation. Avhandlingens empiriska material består av natio-nella politiska texter, Skolverkstexter, kommunalpolitiska texter och intervjuer med kommu-nala skolpolitiker.Utifrån analysen kan tre diskurser om kommunen som en part i utbildningspolitiken identifie-ras. Dessa är:Kommunen som resultatansvarig, där konstruktionen av kommunen centreras kring ett ansvar för utbildningens resultat. Alla kommunens handlingar definieras i diskursen inom detta ram-verk av måluppnående och utbildningsresultat.Kommunen som icke-part, där kommunen inte ses ha någon uppgift i utbildningspolitiken eller skolans genomförande. Utbildning betraktas i diskursen som en angelägenhet mellan staten, skolans professionella och familjerna.Kommunen som politisk-ideologiskt handlande, där kommunen konstrueras som en part med utrymme att organisera skolan utifrån specifika politiska och ideologiska principer. De ideo-logiska ställningstaganden som görs av kommunens politiska majoritet är kraftigt vägledande för kommunens handlingar på utbildningsområdet och påverkar hur utbildning organiseras i kommunen.De olika diskurserna får påtagliga konsekvenser för hur den konkreta skolverksamheten tar form i en kommun. Beroende på vilken av diskurserna som dominerar en kommuns uppfatt-ning om sin egen roll, så kommer kommunens handlingar att vara mer eller mindre inriktade mot utbildningsresultat, och mer eller mindre politiskt-ideologiskt präglade.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Örebro universitet

School Location:Sweden

Source Type:Doctoral Dissertation

Keywords:SOCIAL SCIENCES; Social sciences; Education; kommun; likvärdighet; utbildningspolitik; decentralisering; skolans styrning; läroplansteori; diskursanalys; Education; pedagogik; municipality; equivalence; educational policy; decentralisation; school governance; curriculum theory; discourse analysis; kommuner; diskursteori

ISBN:91-7668-467-9

Date of Publication:01/01/2006

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.