Details

Interkulturell förståelse i engelskundervisning - en möjlighet.

by Lundgren, Ulla, PhD

Abstract (Summary)
Idag behöver människor som talar, tänker och lever på olika sätt mer än någonsin kunna kommunicera med varandra. Ett självklart språk för dessa kontakter är för en svensk ofta engelska. Det lär sig varje elev under minst tio år i vår skola. Men för att kunna förstå andra bättre, fordras också att vi blir medvetna om skilda sätt att uppfatta världen omkring oss. Vi behöver utveckla vad som kan kallas en kritisk kulturell medvetenhet. Den kan ses som en del av den bildning som fostrar globala medborgare. Med en sådan utgångspunkt är det inte tillräckligt att ha goda kunskaper i engelska språket. Det räcker inte heller med den traditionella kulturkunskap, inriktad mot främst Storbritannien och USA, som alltid ingått i svensk engelskundervisning. I ett internationaliserat samhälle krävs en utbildning mot interkulturell kommunikativ kompetens, en beredskap för möten med varje annan människa oavsett nationalitet. Detta mål finns uttryckt på olika sätt i de övergripande dokument som styr all undervisning i svensk skola. Min avhandling undersöker några förutsättningar för att kunna utveckla interkulturell förståelse specifikt i grundskolans engelskundervisning. Det gör jag genom att analysera hur man talar om vad jag kallar kulturdidaktik, d.v.s. lärande som syftar till en större förståelse för andra och sig själv. Kulturdidaktik har undersökts i tre utvalda fält: forskning, myndigheter och språklärare. Hur talar man inom dessa om interkulturell förståelse via engelskutbildning? De tre fälten kallar jag med stöd i den brittiska forskaren Norman Faircloughs teorier för diskurser. Avhandlingen undersöker dessa tre diskurser utifrån fem frågor: Är målet att utbilda infödda språkbrukare eller interkulturella språkbrukare? Hur integreras kultur och språkstudier tvärs över ämnesgränserna? Hur betraktas "kultur"? Vilken roll spelar undervisning i främmande språk i ett större utbildningssammanhang där värdegrundsfrågor sätts i centrum? Vilken sorts kunskap prioriteras och betygsätts? De tre diskurserna ställs mot varandra och spännvidden av svaren på ovanstående fem frågor visas. Ett tolkningsutrymme kan därmed identifieras som en arena där ideologiska konflikter utkämpas. Konsekvenserna av alternativa val för praktisk undervisning diskuteras ur ett maktperspektiv där eleven är i underläge. Resultatet sammanfattas nedan som komprimerade nyckelmeningar, uppdelade på två sor-ters förutsättningar - de som främjar respektive de som försvårar möjligheterna att utveckla interkultu-rell förståelse i engelskundervisning: Förutsättningar som främjar möjligheterna för interkulturell förståelse: En kulturdidaktisk teoretisk grund finns att bygga på. Internationella och nationella övergripande styrtexter framhåller vikten av internationell och interkulturell förståelse tvärs över ämnesgränserna. Kursplanen i engelska har infört begreppen interkulturell förståelse och interkulturell kompetens. Elevens förmåga att utveckla interkulturell förståelse ska bedömas. De intervjuade lärarna uttrycker en grundinställning att det är viktigt att utveckla elevers förståelse för andra och för alternativa synsätt. Flera lärare framhåller det ökade antalet flerkulturella elever som en resurs i engelskundervisningen, genom att de tillför nya perspektiv. Förutsättningar som försvårar möjligheterna för interkulturell förståelse: Forskningen når inte fram till de intervjuade lärarna. Kursplanen saknar teoriförankring, snävar in per-spektivet mot faktakunskaper, begreppen är vaga och inga betygskriterier anges. Nationella prov bedömer inte interkulturell förståelse, lärarna styrs av kvantifierbar bedömning, språkfärdighetskraven dominerar undervisningen. Skolans tjänsteorganisation leder till fokuserat ämnestänkande. Lärarna saknar tid och handledning för didaktisk reflektion och utveckling, vilket bl.a. yttrar sig i att de inte problematiserar kursplanen och dess begrepp. En tradition av kulturkunskap inriktad mot nation domi-nerar. Det finns lärare som betraktar elevers oförmåga att sätta sig in i andras situation som ett stort hinder. Till sist presenteras en modell som visar kulturdidaktikens tolkningsutrymme avseende engelskundervisning. Den kan användas som ett verktyg för analys av t.ex. kurser, läroböcker, lektioner.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Lunds universitet

School Location:Sweden

Source Type:Doctoral Dissertation

Keywords:SOCIAL SCIENCES; SOCIAL SCIENCES; Social sciences; Education; citizenship education; critical cultural awareness.; curriculum theory; national guidelines; language teachers; intercultural communicative competence; Intercultural understanding; culture in foreign language teaching and learning; Pedagogy and didactics; Pedagogik; didaktik; Humanities/Social Sciences

ISBN:91-88810-32-1

Date of Publication:01/01/2002

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.