Institutions, Aid and Growth : Evidence from Panel Data

by Larsson, Johan

This master thesis adds to the limited available information on potential interactive effects from institutions and foreign aid on economic growth. A neoclassical theoretical framework is developed to facilitate understanding of how these effects might work. Panel data and cross-sectional tests are performed to assess this link in empirical matters since 1960. The author is unable to conclude that any such effects exist for any of the testing methods utilized and is in agreement with the growing body of evidence suggesting that any effects of foreign aid on growth is uncertain. The empirical estimation can be tweaked to yield different results although never robustly so, a situation symptomatic for much of the previous research. The author attributes this phenomenon to endogeneity factors and issues relating to multicollinearity of the cross-term, a conclusion supported by recent well-renown research. However, in the base-line estimation used to derive the results, the latter phenomenon has in all likelihood been remedied. The analysis discusses some possible reasons for the disappointing results and distinguishes between reasons exogenous to foreign aid such as corruption and modeling difficulties, as well as endogenous reasons such as exchange rate overvaluations and a skewing of the income distribution. It is concluded that since the modeling of aid effectiveness is a well-researched phenomenon, more attention should be directed to the latter type of issues. i Magisteruppsats inom nationalekonomi Titel: Institutioner, bistånd och tillväxt – en paneldatastudie Författare: Johan Larsson, 840118-5098 Handledare: Börje Johansson Tobias Dahlström Datum: juni 2009 Ämnesord JEL-klassificeringar Ekonomisk Utveckling, Institutioner, Utlandsbistånd, Officiellt Utvecklingsstöd, Sverige F35, O10, O43 Sammanfattning Denna magisteruppsats utökar kunskapen om potentiella interaktiva effekter från institutioner och utlandsbistånd på ekonomisk tillväxt. Ett neoklassiskt teoretiskt ramverk utvecklas för att underlätta förståelsen för hur sådana effekter kan fungera. Paneldata samt tvärsnittstester används för att adressera denna länk i empiriska sammanhang sedan 1960. Författaren kan inte dra slutsatsen att sådana effekter kan påvisas genom något av de anläggningssätt som används och är överens med den växande mängd information som föreslår att biståndets effekter på tillväxt är osäker. Den empiriska estimeringsmetoden kan justeras till att frambringa andra resultat om än aldrig robusta sådana, en situation som är symptomatisk för mycket av den tidigare forskningen. Författaren attribuerar detta fenomen till endogena faktorer och problem relaterade till multikollinearitet av interaktionsvariabeln, en slutsats som delas av en stor del av den välrenommerade senaste forskningen. I baslinjeestimeringen som används för att utläsa resultaten har emellertid det senare problemet med största sannolikhet åtgärdats. Analysen diskuterar ett antal möjliga anledningar till de nedslående resultaten och skiljer mellan faktorer som är exogena till biståndsfrågan, såsom korruption och modelleringsproblem, samt endogena problem, såsom övervärdering av växelkursen och snedvridning av inkomstdistributionen. Eftersom modellering av biståndseffektivitet är en välutforskad företeelse, dras slutsatsen att mer uppmärksamhet bör riktas mot den senare typen av problem. ii