Details

Fritidssektorn :en statlig utmaning

by Lindström, Lisbeth

Abstract (Summary)
Syftet med avhandlingen är att studera statens syn på fritid och den fria tiden samt dess organisering och innehåll som den kommer till uttryck i offentliga dokument från 1962 och framåt. Tre frågor har varit centrala och omfattar mina övergripande forskningsfrågor. Den första är vilka mål, värderingar och intentioner som staten ger uttryck för. Den andra vilka modeller och styrningsideal som staten prioriterar framför andra. Den tredje är vilka sakområden, aktörer, grupper av individer, organisatoriska och institutionella lösningar som framhålls i texterna från den valda tidsperioden. Med denna avhandling hoppas jag att i ett första skede, kunna bidra med kunskap om vilka intentioner som offentliga myndigheter har och har haft med fritidssektorn. Vilka de av staten, främst riksdag och regering, givna organisatoriska och institutionella förutsättningar är som ska svara upp mot medborgarnas behov och till viss del rättighet till fri tid och fritid? Vilka områden och behov som har ansetts viktiga att prioritera från 1960-talet fram till idag? Identifiera vilka principer som uttalats för fritidssektorn organisering och vilka aktörer som tilldelats ansvar för detta. Jag kommer också i denna avhandling att studera vad forskare och andra egentligen menar med fritid och fri tid och vad begreppen står för i förhållande till arbete. I politiska sammanhang framträder ibland en bild av att politiker inte skall styra människors val av fritidsaktiviteter utan istället stödja det som är fritt och frivilligt i människors fria tid. Med utgångspunkt från regeringsformen § 2 kapitel 1 är fritidsverksamhet en demokratisk rättighet som ska omfatta alla medborgare. Det är självklart att det finns en strävan efter autonomi på fritiden men trots detta så satsar offentliga myndigheter medel till föreningar, anläggningar och andra arrangemang. Fritiden har också kommit att omfatta allt fler politikområden vilket min empiri också visat. En intressant fråga är om fritid ska vara en uppgift för offentlig sektor eller om det bör vara en privat angelägenhet, och på vilka grunder man kan argumentera för den ena eller andra ståndpunkten. Genom att granska offentliga dokument har jag velat få svar på dessa frågor. Den empiriska studien i avhandlingen omfattar propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU) samt en Departementsskrivelse (DS). Materialet representerar den breda fritidssektorn från 1962 och fram till 2004/05 och omfattar områdena idrott, kultur, friluftsliv, turism samt rekreation och friskvård. Materialet är 1962 års fritidsutredning, Idrott åt alla (SOU 1969:29), Den statliga kulturpolitiken (Proposition 1974:28), Fritid i förändring (SOU 1996:3), Kulturpolitik (Kulturproposition 1996/97:3), Idrott och motion för livet (SOU 1998:76), En idrottspolitik för 2000-talet (Proposition 1998/99:107), Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer (Departementsskrivelse 1999:78), Mål för folkhälsan (Proposition 2002/03:35) samt en politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring (Proposition 2004/05:56). Den metod som jag har använt mig av är textanalys, där texternas struktur och formuleringar har granskats. Med idé-, innehålls- och argumentationsanalys har innehållet granskats. Fokus ligger på vem som talar i texten, vem sändaren talar till, i vilken situation sändaren talar till mottagaren och hur texten är anpassad till sin situation. I min analys har jag undersökt vilka skäl som en text ger för en viss uppfattning, hur dessa förstärker eller försvagar varandra. Genom att välja ut citat ur texterna har jag velat belysa förändringar i inställning, hur något värderas och framställs, vad texten uttrycker samt vilka intentioner som förmedlas. Min avsikt har varit att finna modeller, begrepp, ord och argument som visar olika ställningstaganden. Jag har studerat vilka olika grupper, sakområden och aktör som prioriterats, i dessa sammanhang har demokratiaspekten beaktats. Efter att ha studerat policyprocessen kan jag konstatera att politiken spelplanen har förändrats och en mångfald aktörer har tillträtt. Produktionen av fritidstjänster sker i ett helt nytt kontextuellt sammanhang där offentlig förvaltning endast är en av många aktörer. Inom fritidssektorns alla områden har bolagiseringar, ekonomiska föreningar, stiftelser, entreprenader och andra lösningar blivit allt vanligare. En åtskillnad görs mellan de som producerar, arrangerar och finansierar fritidstjänster. Dokumenten visar att om vi ska ha en fritidssektor för alla på lika villkor måste statens instrument för uppföljning och utvärdering fungera. Staten måste känna till medborgarnas behov och förväntningar och det måste finnas tillförligt data från fritidssektorns alla aktörer, både privata, frivilliga och offentliga aktörer. För att staten skall kunna uppfylla sina mål, behövs god precision avseende avsatta medel och resurser. Resultatet av den här avhandlingen visar tecken på att det att i framtiden kommer att vara färre politiker som deltar i fritidens arena.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Luleå tekniska universitet

School Location:Sweden

Source Type:Master's Thesis

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2006

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.