Efterlevnad av IAS 36 p. 134 : en jämförelse mellan svenska och brittiska bolag

by Löfdahl, Linda

Titel: Efterlevnad av IAS 36 p 134 – en jämförelse mellan svenska och brittiska bolag Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Linda Löfdahl Handledare: Peter Lindberg Datum: 2007-06-17 Syfte:Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare Metod: Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också. Resultat & slutsats: Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara. Förslag till fortsatt forskning: Jag har två förslag på fortsatt forskning att försöka ta reda på vad avvikelsen från upplysningskraven beror på , samt vad skillnaderna mellan svenska och brittiska bolags efterlevnad beror på. Ett annat förslag är att granska samma urval av bolag över flera år för att se om efterlevnaden över tiden blir bättre, ch jämförbarheten mellan länderna förbättras. Denna forskning skulle även visa om förändringar i konjunkturen påverkar efterlevnaden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger en fingervisning i den skillnad som finns mellan teorin som lagstiftare fastställt gentemot den praktiska tillämpningen hos noterade bolag. Nyckelord: goodwill, nedskrivningstest, IAS 36, kvalitativa egenskaper, upplysningskrav