Details

Den kommunala policyprocessen :strömmar i kollektivtrafiken och politiken

by Rönnbäck, Peder, PhD

Abstract (Summary)
Samhället idag står för en tämligen stor del av kollektivtrafikens totala kostnader. Av den anledningen talar man "kollektivtrafik och samhällsbetalda resor". Skälet till att samhället står för en så stor del av finansieringen är att kollektivtrafiken anses ha en rad positiva effekter såsom liten miljöpåverkan, ger människor utan tillgång till bil möjlighet att transportera sig och en effektiv användning av vägnätet. Dessa effekter stämmer väl överens med vad som idag ofta sammanfattas med begreppet hållbar utveckling. Kommunerna är idag en viktig aktör då det gäller tillhandahållandet av kollektivtrafiktjänster och frågan är då hur kommuner arbetar med kollektivtrafiken som anses ha en stor betydelse för hållbar utveckling. De beslut som kommuner tar rörande kollektivtrafikens utformning och organisering betraktas här som kollektivtrafikpolicies. Det finns flera konkurrerande föreställningar om hur policyskapande sker. Den rationella eller normativa modellen betraktar policyprocessen som en linjär process inriktad på att hitta den mest effektiva lösningen på det definierade problemet. Den inkrementella modellen betraktar snarast policyprocessen som en politisk process. Detta innebär att ny policy endast marginellt kommer att avvika från rådande då denna ligger till grund för den nya policyn. Garbage can-modellen betraktar slutligen policyprocessen som en politisk process som präglas av otydlighet om vilka mål som skall eftersträvas samt vilka institutionella ramar som skall forma processen. Avhandlingen utgår ifrån en analysmodell baserad på garbage can- modellen där policyprocessen kan ses uppdelad i multipla strömmar. Strömmarna består av problem, policies och politik. Problemströmmen består av de problem som diskuteras vid ett givet tillfälle. Policyströmmen innehåller de olika förslag som olika aktörer vill genomföra. Politikströmmen innehåller slutligen den allmänna opinionen, politiker, tjänsteman och intressegrupper. Hur problem definieras och vilka lösningar som anses önskvärda är beroende av rådande uppfattningar hos policyskaparna och den allmänna opinionen. För att beskriva den policygemenskap som policyskaparna ingår i används här begreppet policykulturer. Vid vissa tillfällen, kallade policyfönster, anses möjligheterna att driva igenom beslut vara speciellt gynnsamma. Detta antas ske då en policyentreprenör kan koppla strömmarna med varandra. Utgångspunkten är att lokal kollektivtrafikpolicy formas i en process som kan liknas vid en garbage can som i sin tur formas av rådande institutionell ordning. Avhandlingens syfte är därför att utifrån ramverket om multipla strömmar beskriva och analysera policyprocesser i några svenska kommuner inom vilka kollektivtrafiksystem i tätortstrafik formas. Avsikten är att därigenom att bidra till utvecklingen av ramverket om multipla strömmar samt att problematisera lokalt policyskapande då det gäller hållbar utveckling. För att uppnå avhandlingens syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur har policyprocesserna organiserats och drivits och inom vilka institutionella arrangemang har policyskapandet ägt rum? Hur kan policyprocessens organisering, förlopp och beslut förstås utifrån ramverket om multipla strömmar? Vilka slutsatser kan slutligen dras då det gäller kommunalt policyskapande i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet då det gäller att skapa en hållbar utveckling? Den empiriska delen består av ett antal fallstudier. I dessa har policyutvecklingen rörande kollektivtrafiken i kommunerna Luleå, Borås och Örnsköldsvik studerats. Två olika processer har hittats i de olika kommunerna. Samtliga kommuner har arbetat med "paketlösningar" för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft. I Borås och Örnsköldsvik har även frågan om att sälja ett kommunalt bussbolag eller bussverksamheten funnits på den politiska dagordningen. Studien har visat hur policyprocesserna organiserats och drivits inom olika institutionella arrangemang i de olika kommunerna? Vidare har visats att ramverket om multipla strömmar kan användas för att sortera en mängd data i olika strömmar, vilken gör långdragna processer mer överblickbara än vad som annars skulle ha varit fallet. Beslut om förändring har fattats i fyra av de fem studerade processerna. De kan i flera fall kopplas till att s.k. rutinmässiga fönster har öppnats. Förekomst eller frånvaro av policyentreprenör kan bidra till att förstå några av besluten. Frånvaron av policyentreprenör är tydligast där processen präglats av hegemoni i policygemenskapen. Det har vidare visat sig, vilket bekräftar tidigare forskning, att ramverket kan bidra med störst förståelse av processer som präglas av en högre grad av konflikt och som särskilt påverkar politikströmmen. Politikströmmen har funnits vara mer komplex än vad ramverket antar. Graden av konflikt förefaller påverkas av dels de institutionella arrangemangen som strukturerar processen, då dessa fastställer på vilka arenor processen skall hanteras, vilka som kan delta och även vilka policykulturer som är närvarande.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Luleå tekniska universitet

School Location:Sweden

Source Type:Doctoral Dissertation

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2008

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.