Centralisering : En studie av Sveriges försäkringskassor

by Blomkvist, Fredrik; Brudin, Tobias

Background: The degree of centralisation must always be reflected upon. During the 1980s the public sector decentralised, and at the time, the phenomenon was spoken about in only positive words. During the 1990s, however, the tables have turned and most ”försäkringskassor” (Administrators of the Swedish insurance system) have taken a step backwards. In this thesis we have investigated the reasons for this development. Purpose: Our purpose with this study is to create a foundation for discussion at the Kalmar office, but also at other ”försäkringskassor” and politically controlled organizations, about the degree of centralisation and problems associated with the choice. Demarcation: In this essay we have limited the research area to analyzing change from the perspective of controllers, who work close to or as members of management. Realization: Our study is based on telephone interviews as well as both structured and unstructured questionnaires. 18 of the 21 “försäkringskassor” in Sweden have been questioned. Results: We have found that the causes explaining the centralisation trend in ”Försäkringskassan” is a combination of many elements. The tendencies affect each other and acts of centralization are resulting from others. This can cause problems when trying to distinguish them and their causes. The results also show that it from within the organisation can be difficult to identify the drivers of change. Keyword Budget control, Centralisation, Decentralisation, Public organisations, Change FÖRORD I oktober 2003 tog vi kontakt med Försäkringskassan i Kalmar och de gav oss möjligheten att undersöka Kalmarkassans resultat- eller budgetstyrning. Vi tackade genast ja och fick fria händer vad gällde att utforma en problemformulering. Detta visade sig mer komplicerat än vi trott. För att få bättre inblick i situationen beslutade vi oss för att åka ner till Kalmar för att träffa deras controller på länskontoret. Det var även ett steg i att hitta ett undersökningsproblem. Den fyra timmar långa diskussionen med länscontrollern gav oss indikationer på att det fanns ett möjligt ”problem” som var värt att undersöka närmare. Det hade nämligen löst i ledningssammanhang talats om att göra en organisatorisk förändring. Denna skulle tänkas innebära att skapa ett nord- och ett sydkontor med budgetansvar istället för nuvarande fem budgetstyrda kontor runt om i länet. För att närma oss vårt problemområde började vi formulera problem av många slag. Två exempel är utredning av ett optimalt antal kontor i Kalmar län och vad som kan driva centraliseringen i politiskt styrda organisationer. Den förstnämnda förkastades då vi efter diskussion med vår seminariegrupp och handledare medvetandegjordes om att det rörde sig om ett olösbart problem. Den andra blev intressantare. Vi började nämligen tidigt leta material om decentralisering och centralisering och upptäckte efter tre veckor av litteraturstudier, skrivande och samtal med försäkringskassorna att det finns en centraliseringstrend, men att den är helt beroende på hur man definierar begreppet centralisering. Vi insåg att det i långt ifrån alla fall går att tala om de förändringar som gjorts inom försäkringskassevärlden som klara centraliseringar och ordet möttes med motstånd från de olika försäkringskassorna. Detta blev vår utgångspunkt i arbetet. Vi har under arbetets gång haft svårt att avgöra var vi skulle lägga vår lojalitet, hos vetenskapen eller hos Försäkringskassan i Kalmar. Den lösning som vi såg på problemet var att rent diskussionsmässigt göra uppsatsen tvådelad. Tanken är att den teoretiska diskussionen finns i begreppen decentralisering och centralisering och deras karakteristika i en politiskt styrd organisation. Diskussionen kring skillnader mellan olika försäkringskassor och varför förändring sker där, däremot, är egentligen inte beroende av om vi kallar förändringen för centralisering eller inte. Vi hoppas att den delen gör att vi har motsvarat de förväntningar som Försäkringskassan har på uppsatsen. Vi vill rikta ett jättetack till alla respondenter, som har visat ett stort intresse för undersökningen och svarat på alla våra frågor. Svarsfrekvensen har varit i stort sett hundraprocentig trots att den empiriska undersökningen utfördes under en tid när respondenterna hade som mest att göra i form av årsbokslut mot Riksförsäkringsverket. Tack så mycket!