Details

Akademin som arbetsplats :hälsa, ohälsa och karriärmöjligheter ur ett genusperspektiv

by Källhammer, Eva

Abstract (Summary)
Denna licentiatuppsats handlar om akademin som arbetsplats. Syftet är att undersöka samband mellan arbetsförhållanden, karriärmöjligheter och hälsa respektive ohälsa inom akademin. Licentiatuppsatsen har karaktär av en fallstudie och har inspirerats av grundad teori (grounded theory). Studien baseras på sextio djupintervjuer med doktorander och universitetslärare bestående av adjunkter, lektorer och professorer, vid tre lärosäten. Både kvinnor och män medverkar i studien, varav nästan hälften av intervjupersonerna är, eller har varit, långtidssjukskrivna. Två modeller fungerar som analysverktyg för att beskriva och analysera det empiriska materialet. Karasek och Therorells (1990) "krav-kontroll-stödmodell" används för att analysera arbetsförhållanden, hälsa och ohälsa i en akademisk kontext, medan Kanters (1977) strukturmodell, som baseras på möjligheter, makt och antalsfördelning mellan könen, används för att analysera karriärmöjligheter inom akademin. Resultaten visar att både lärare och doktorander på många sätt upplever det som ett privilegium att ha akademin som arbetsplats, eftersom den förknippas med frihet, hög autonomi, stimulans och goda karriärmöjligheter. Däremot upplevs arbetsbelastningen inom akademin hög, arbetsuppgifterna splittrade och studien visar att detta i kombination med ständiga utvärderingar, tidsbrist och otillräckligt stöd leder till stress och ohälsa. Trots relativt låga ohälsotal inom akademin är dold sjukfrånvaro och sjuknärvaro växande problem. En förklaring till den dolda sjukfrånvaron kan vara att arbetets karaktär gör det möjligt att arbeta hemifrån vid sjukdom, eller att kompensera förlorad arbetstid på kvällar eller helger. Frekvent sjuknärvaro och dold sjukfrånvaro medför att den varningssignal som korttidssjukfrånvaro kan fungera som uteblir, vilket kan vara en bidragande orsak till den ökande långtidssjukfrånvaron. Här finns anledning att anlägga ett genusperspektiv, eftersom kvinnliga doktorander är överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Karasek och Theorells modell saknar genusperspektiv, vilket blir uppenbart när modellen används tillsammans med Kanters modell. En slutsats av studien är att det finns samband mellan kvinnor och mäns arbetsförhållanden, karriärmöjligheter hälsa och ohälsa. Genom att använda dessa två modeller som analysverktyg synliggörs dessa samband. Målsättningen är att resultaten från denna licentiatuppsats kan ligga till grund för åtgärder som skapar friskare universitet.
Bibliographical Information:

Advisor:

School:Luleå tekniska universitet

School Location:Sweden

Source Type:Master's Thesis

Keywords:

ISBN:

Date of Publication:01/01/2008

© 2009 OpenThesis.org. All Rights Reserved.